Just nu är jag skitbesviken. Varit sen igår, egentligen.. kunde knappt somna och tappade all jävla matlust. Bottom line: Jag hade beslutat att skaffa mig en liten kisse-katt. Har kikat runt ett tag. Tyckt om flera utav dem, såklart.. men ingen som jag blivit helt GALET kär i. Sen hittade jag då en. Nära och helt underbart söt och med lovande text. Självklart hade jag velat träffa den och dennes syskon först.. men annars kändes allt glasklart.



Men nu blir det ingen katt. Inte nu och inte sen. Tack vare min stingy-ass roomie Jimmy. Tack så jävla mycket! Han anser att jag är bortskämd för att jag bestämt mig för en katt och inte kan tänka mig någon annan. Jag anser att han inte fattar ett jävla skit och att han är den bortskämda av oss två (Men nej.. Han fick visst inte ett Playstation 3, 60GB. Och det är ju PRECIS samma sak, om inte värre). Jag tänker inte skaffa någon annan helt random bondkatt för att han ska vara nöjd. Särskilt inte på grund av att han inte vill kosta på en dyrare katt "ifall det inte skulle funka". Är ju fan precis samma sak med en billig? Jag tänker inte ge bort/sälja någon katt även om jag känner av den.. punkt slut. Men detta har han svårt att fatta. Och nej.. jag tänker inte vidga mina vyer, då jag av erfarenhet vet att jag kommer ångra mig i det oändliga. Och hur vet jag det? För att det har hänt flera gånger förut. Jag måste få det rätt från början.. annars kan jag lika gärna skita i det. JÄTTE, JÄTTE, JÄTTE besviken. Usch.. vill inte göra ett jävla skit idag.

---

UPDATE! Ja ja.. nu är det kört. Hon är såld. </3