I eftermiddag bär det av hemmåt igen. Skönt det ska bli. Den här veckan vart inte som jag planerat. Men får väll bara hoppas på bättre lycka nästa gång, kanske?



Det är konstigt vem man kan komma på sig med att tänka på, when it comes down to it. Någon som knappt omnämnts i bloggen har varit main subject för mina tankar den här morgonen. Men som med allt annat är det helt enkelt ingen idé (och om så vore, en dålig sådan). Det vore för fucked up (kan förvisso låta som något som skulle falla mig i smaken.. men i detta fall är det är inte ens värt risken). Är det någon mer som får känslan att jag egentligen inte är särskilt önskvärd, EGENTLIGEN? Eller är det mitt negativa sätt att tänka, igen? Varför ska man själv alltid vara den som håller kontakten vid liv? Jag orkar inte det.. man känner sig så jävla påträngande. Men kruxet är ju: tänk om någon annan känner likadant? Nää.. dem är ju fan killar hela bunten (& GAH! What's that all about)?

Men TÄNK OM någon annan kunde ta ett initiativ för en gångs skull..