Jag hade ju planerat att inte läsa något med Liza Marklund igen på länge. Men så var plötsligt skithus-läsningen slut och jag rotade igår i bokhyllan. Gömda.. njaa.. hade ju påbörjat den 2 gånger tidigare och kunde helt enkelt inte ta mig förbi dom första 5 sidorna. Magen påminde mig: "TOALETTEN.. i år, helst!" Slet åt mig boken (som jag fick då jag var hos storasyster - som jag tror hade två? - senast). Och efter det, får jag väll erkänna, kunde jag bara inte lägga den ifrån mig. Är helt dimmig i huvudet utav storyn. Blir ofta så när jag sträckläser något. Går in i bokens värld och glömmer bort min egen verklighet (hade utan tvekan glömt att äta om inte Jimmy sett efter mig). Självklart är jag den som upptäcker den FLERA ÅR efter alla andra (allt är som det brukar, med andra ord). Men jag måste säga: Jag är glad att jag sparade den. Har förvisso aldrig varit inärheten av INUTI det rummet själv.. men man skulle kunna säga att jag gått förbi, känt på handtaget.. och kanske, kanske t o m gläntat lite på dörren. Och just nu kan jag bara inte få ur mitt huvud hur jävla lycklig jag är som haft något som vakat över mig och vid rätt tidpunkter viskat i mitt öra: "Nä, nu har du sett nog.. prova nästa dörr istället".



Jag hade planerat att inte läsa Liza Marklund igen, ännu på några år.. och nu jävlar tänker jag omedelbums se till att få tag på bok 2. Kanske t o m läser 3, 4 och 5 vid något tillfälle. Det enda som stör mig lite är att Mia, om man nu ska tro på böckerna (?), hade ju flera kort i rockärmen som hon valde att inte använda. However, det jag vill få sagt är: Gömda är likt förbaskat en AMAZING, träffande och bra bok.. uppdiktad eller ej?