Rött/Lila.. klingar inte lika på en stavelse.
Drog till frisören och förstod då klippningen var klar att hon tydligen inte hade tid för färgning. Klippningen blev jätte, jätte bra, men eftersom halva håret var utväxt drog jag till ett annat random ställe för färgningen. Sa bestämt att jag ville ha rött. Mitt i allt fick jag typ panik.. för det såg då för mig snarare lila ut och på tok för jäkla mörkt. När jag kom hem fick jag psykbryt och bröt ihop (är också jävligt trött, så kan vara därför). Men nu har det gått någon timme och jag känner mig mycket lugnare. Dock tycker jag att det är alldeles för mörkt och lutar mer åt lila hållet än det röda. Men nu finns inget att göra åt saken och jag har ändå lagt ner alldeles för mycket pengar på mitt jävla hår som det är idag. Känns ena sekunden lite bittert, andra som whatever. Det är ändå bara för mig själv jag gjort det.. men ändå. Jag trivs ju som sagt bäst som redhead och det här är verkligen på gränsen. Frisyren gör i alla fall sitt och den är jag supernöjd med. Nu får jag göra det bästa av detta, vänta tills jag känner att jag har utrymmet att färga det bättre rött och imorgon får jag helt enkelt leva med detta, även om det känns lite, lite surt. :(
Klipp, Klipp, Klipp!
I eftermiddag ska jag dra iväg till frisören. Planen är att bara ta topparna på längden, klippa upp och lägga i mera färg och imorgon blir det Dalarna, så ska även hämta ut biljetterna efteråt. "Halloween kostym problemet" löste sig. Jag och Bästis ska vara samma sak. Vi kommer äga allt. Haha. Bild kanske till och med dyker upp.. om jag känner mig snäll när jag kommer hem igen. Det enda jag oroar mig för är att färgningen kommer sabba klädseln. Senast (--->) färgade jag av mig på allt jag råkade komma åt i flera veckor. Åh.. varför blir man alltid supernervös innan man ska till frisören.. även fast man är väl medveten om att det inte kan bli värre än det redan är? Måste nästan vara mitt gamla tänkande som sitter i. ½ av det lilla självförtroende jag hade satt i håret under hela skoltiden (den andra hälften satt i att måla mig helt svart runt ögonen by the way). Det var ett jävligt vågat steg då jag för 1,5år sedan lät klippa av mer än halva håret på längden. Jag trivs bra i kortare hår. Ändå har jag bestämt att jag inte vill klippa fullt lika mycket den här gången.. men vill fortfarande ha det rätt kort.
Väck ej den syster som sover
Idag var jag inne på Bilddagboken. Mitt yngsta syskon har skaffat en.. vilket jag personligen hela tiden har känt är lite tveksamt. Från mitt syskons bilddagbok hittade jag till en s k "kompis" som är ett år äldre. Av vad jag förstod (av det lilla jag såg) har denne en hel del problem och om jag inte misstar mig så vet jag nog vem det är och (av rent förutfattade meningar - tänk på att jag faktiskt kommer från en liiiten by) precis varför den förmodligen mår som den gör (om hälften av vad man kunde läsa bland dennes bilder var sant tycker jag att man borde ingripa fort.. jag skrev för några dagar sedan att jag har sympati för mobbare och detta är inget undantag. Stackars, stackars barn. OCH JÄVLA SKITHÅLE STÄLLE VI KOMMER IFRÅN. Räkna med att detta barn kommer utveckla precis samma typiska kännetecken som resten av dennes släkt och familj är ökända för, och det bara för att INGEN kommer ORKA bry sig helt enkelt. Jag har många gånger frågat mig vad dem ska med alla sina jävla verksamheter till i den byn, då dem mest bara verkar finnas där för syns skull. Den där byn står och faller och det lilla utbud som en gång fanns där krymper mer och mer med åren. Meeen, till sak: Mitt bland dennes bilder hittade jag en bild på mitt småsyskon och en elak kommentar under. Jag blev direkt RÖDÖGD. Tur att Jimmy kom hem precis då och lugnade ner mig. Jag skickade dock snabbt iväg en rapport om det hela. Efteråt kan jag ångra hur jag tog i (då jag främst bara vill att bilden ska tas ner innan mitt småsyskon får se det. Mitt syskon har redan dålig självkänsla och vet vad utanförskap vill säga). Efter det ringde jag och råkade väcka dem som passar huset hemma i Dalarna. Oops! Just det, mamma och styvpappan är ju utomland. Inte heller ville jag ringa min storasyster, då hon ej var på MSN och jag antog att hon sover (vill såklart inte råka väcka henne och hennes son). Bästis är inte heller ute. Så jag hade bara ett ställe att vända mig till och det var hit. Jag är så himla rädd att ännu ett syskon ens ska behöva gå igenom hälften av all möjlig skit som vi andra fått vara med om. Det är en ständig sten i mitt bröst och jag kommer inte kunna andas ut än på många år. Det är (bland annat) just därför jag är SÅ JÄVLA SÄKER på att jag inte ska ha några barn.
UPDATE! Fick ett meddelande från Bilddagboken att dem tagit bort bilden. Dessutom har jag förstått att jag förmodligen hade helt fel angående vem "kompisen" är.
Bara: Leave me alone! idag.
Blä! Jobb ikväll och motivationen ligger på ZERO. Stressen p g a tidspressen och prestationsångest började redan i förrgår och har stadigt hållit i sig sedan dess. Nu på morgonen ska jag också iväg. Och jag är FÖR SJUKT JÄVLA TRÖTT för sånt trams. Hehe. Är i alla fall ganska nöjd med min bloggdesign, som det till slut blev. Vart väll ändå inte SÅ illa, eller? Dock kan jag tycka att det babyblå mitt upp i allt skär sig lite mot alla dem gamla färgerna. Men jag gillar annars mitt färgtema mycket.. så det är ytterst tveksamt om det blir någon ändring angående det. There's no end to the possibilities.. men jag tror knappast det blir så. GIFs kommer och går, men inlägg som matchar ett tema består. Vaknade av att min vovve låg och sträckte ut sig i sängen.. den lille lymmeln. Alltså.. många skulle säkert inte tro mig om jag förklarade hur stor plats en så liten hund faktiskt kan ta i en säng. Jag vaknar i säkert 5 fall av 7 intryckt mot väggen och oftast med hemsk ryggvärk. Det första man får är dessutom Cujos morgonandedräkt rakt upp i näsan, såfort han märker att man vaknat. Ibland är att sova överskattat.. hur trött man än var när man gick och la sig.
Hoho! Min första alldeles egna hater! :D
Trevligt, trevligt. Har precis genom bloggen blivit visuellt indunkat i ett skolskåp för första gången (via mailen som jag använder för bloggärenden). Yay! Okej, här kommer mitt svar (på det enda i innehållet som faktiskt kom med ett frågetecken efter). 
OM du, som avsändaren, tycker att det är fruktansvärt jävla jobbigt att det dyker upp en ruta varje gång du kommer in på min blogg så har jag två superbra alternativ till just dig:
1. Du behöver inte komma tillbaks. Det är i dagens samhälle HELT valfritt. 
2. Om du faktiskt vill komma tillbaka kan du istället följa min blogg via BLOGGKOLL. Då kommer du direkt till mina nya inlägg istället för startsidan och slipper sålunda anstränga ditt pekfinger EN extra, outhärdlig gång för mycket med att klicka bort rutan. Bra för mig dessutom, då jag i så fall precis fått min allra första prenumerant.
Nätmobbing (& "Kissie")
Bild av: Thi Trang- Nhung Nguyen (KungFuPlum)
Jag vet att många hyser en hel del agg mot den bloggerskan (själv kan jag räkna alla gånger jag kikat in på hennes blogg på två händer). Förstår i många fall varför vissa utsatta kan vara ledsna och arga på någon som skrivit elaka saker till dem, provocerat och tryckt ner. Men däremot att hon skulle haft tid att nätmobba ALLA DEM som skriver arga kommentarer i hennes blogg.. knappast, säger jag bara. Och det får mig att undra: Vad gör alla dom som nätmobbar en nätmobbare bättre än henne/honom själv? Det råder på det stora hela en jävla dubbelmoral i bloggvärlden (men hey, det heter kanske inte "hellre du, än jag" för inte?). För det mesta tar jag det med en axelryckning, då man omöjligt med våld/ tjat kan få någon till att rikta ögonen mer inåt istället. Men ett tips som är väl värt att tänka på till den som gastar tillbaks är: You can't fight fire with fire.
Mobbing ÄCKLAR MIG så jävla mycket.. men jag har också viss sympati för mobbare. Dem behöver hjälp med sig själva och den hjälpen är SÅ jävla långt borta. Psykiatrin är fucked up: man väljer alltid den enklaste lösningen. Man låter t ex i regel hellre en mobbad än en mobbare skickas på behandling. Och ingen söker upp en mobbare med en utsträckt hand och "bara den som söker hjälp, behöver och får hjälp".
Stjärnan - 4 ever in my <3 (Haha!)
Bästis spelade ju in hela spektaklet på mobilen och här kommer då "mötet med Stjärnan", på det stora hela.. omgjort till ett ÄGANDE videoklipp. Enjoy! Alltså.. jag sörjer med dig som inte var där. För var man inte det kanske man inte ser det roliga i det på samma sätt? Jag skrattade så jag trodde jag skulle kissa på mig.. ärligt talat, alltså.
Belial på hal is
Jag har (som du kanske märkt?) valt att strunta i den Engelska version av bloggen (finns enklare sätt att översätta), samt har jag nu slopat alla jädrans presentationer jag byggt på i månader. Jag har ändå fått bättre idéer för hur jag ska lösa båda. Bara dem nya funktionerna dyker upp. Nu väntar jag med spänning på det, istället. Du får tåla att min blogg ser ut som fan fram tills dess.. inget jag kan göra något åt som det är nu ändå. Detta kanske (förhoppningsvis) även hjälper mig att stressa ner några trappsteg?Sjuk och helt tom i skallen, så ska krypa ner i soffan och sova. Halloween klädsel idé är kanske klar. Har nu också beställt en jacka. Funderar på att köpa några boots eller stövlar (går annars alltid i vanliga sneakers, även under vintern. Tror jag senast hade lite vinteraktigare skor för fyra år sen eller nått): letar främst efter bruna som går högst en bit nedanför knäet. Har fått för mig att det kommer se bra ut till dem flesta kläder som jag använder i nuläget (inklusive den nya jackan, då. Heh). Har du sett något snyggt som kommer i storlekar under 37 så får du gärna hojta till. Klack/Inte klack spelar inte så stor roll, bara dem inte är så höga. Jag ser ut som Bambi på hal is i klackar. Har t o m fått höra av några jag inte kände att jag var den sämsta dem sett gå i high heels. Haha..
Sjukt Mensbarn
Sjukan slog till rejält igår kväll. Varför är det alltid så att när man har något roligt eller viktigt att göra så blir man sjuk? Plus att man alltid får mens. Man blir ju helt jävla skadad i huvudet känns det som, när man både blöder och dessutom ska må illa och få dåligt med syre upp i hjärnan på grund av att en luftväg är helt spärrad. Inte nog med detta (då jag faktiskt var så snäll att jag sa att han kunde strunta i den svindyra glassen, vilket han också gjorde) glömde drull-Jimmy bort teet. Så den kliande, svidande punkten i halsen får jag leva med tills imorgon. Nu ska jag proppa i mig värktabletter och sedan sova en stund innan det blir oviktigt TV-tittande. Tycker det är kul att ha något att se på när man ändå bara ligger och dräller.
Tant Röd på återbesök
Fredag: Idol och godisvräkar dagen. Har varit så sjukt trött och stressad hela den här veckan, så ska faktiskt ta mig en riktig sova ut helg nu. Kurs i Stockholm nu på måndag och tyvärr känns det som jag håller på att bli riktigt sjuk. Men om jag tar det lugnt i helgen ska det väll lösa sig av sig självt, tycker jag? Har ännu inte ens skaffat mig en jacka, så springer runt i hoodies hela dagarna. Känner mig lite som en utböling, bland alla snygga trenchcoats. Det kan jag säga: Dem har jag alltid uppfattat som "the no.1 classiest" varianten av jacka sådär. Så länge jag kan minnas. Nu har alla det dock, så kanske har tiden kommit då jag börjar tycka att det är lika tråkigt som alla andra trender som bara kommer och går. Har själv bestämt mig för en annan typ av jacka. En mörkgrå, lite längre sak.Fick precis mens också, så chokladen i den inhandlade godispåsen kommer komma väl till pass. Jag räknar aldrig ut på förhand (med någon kalender eller nått) när jag ska få mens.. men jag känner det, dagen då den kommer. Jag får en finne (oftast runt munnen) och alltid ett utbrott eller liknande huge drama-moment. Sen tar det någon timme och så är tant röd och hälsar på igen. Jag har ingen mensvärk (aldrig haft och trodde länge att det var något tjejer överdrev vidden av för att få lite sympati eller för att andra t ex skulle slava lite för dem) och jag har heller inte längre särskilt riklig mens (vilket jag hade när jag var 12-13 och det ALLTID blödde igenom). Min mens håller i sig i 5 dagar. Första dagen märks knappt, andra är lite kraftigare, tredje är "värst" och dem två sista är det nästan inget alls.. MEN GAH, VAD JAG ÄR UTTRÅKAD! Bli kväll någon gång nu då, så att jag kan krypa ner under täcket, framför TVn och tjocka mig. Jimmy har t o m lovat att han ska titta på Idol med mig ikväll, vilket är ovanligt.
Dagar som en katt. Kvällar som..?
Har haft mycket lite obehagliga drömmar de senaste dagarna. Dem ska jag nog inte dela med mig av, då dem är lite väl utelämnande (inte mot mig, tyvärr). Så vaknade och var jätteledsen igår morse. Det är alltid lika roligt när man vaknar av en hög snyftning som kommer från en själv och man känner riktigt hur synd man tycker om sig själv dem första sekunderna i vaket tillstånd. Har ett utkast i bloggen (från Juni) som jag inte skrivit klart ännu, men det lär dyka upp snart. En dröm jag inte kan se mig själv ha i dagsläget, men dock var väldigt jobbig då jag drömde den. Är för envis för att bara radera skiten, då jag skrivit SÅ JÄVLA MYCKET.. ifall jag nu tänkt skriva klart det inlägget någon gång.
Goodbye Wonderland
Bloggen fyller 1 år!
|
BLOGG
Nuvarande kategorier: 57 Publicerade inlägg: 407 (GS) Inlägg publicerade /dag: 1,5 (GS) Kommentarer /inlägg: 20,4% BLOGLOVIN Bloggkollad av: 0 ÖVRIGT STRUNT Bilder jag gjort: 21 Böcker jag läst: ~10 Böcker jag skrivit: 0 FMVs jag gjort: 5 Vlogs jag spelat in: 5 |
En vanlig småstads eftermiddag hände det sig..
Idag vart två grannar (från trappen bredvid) knivskurna. Någon minut innan vi kom gående med en kartong nice skräpmat till hands. Det var tur att vi kom då (trots att vi nästan vart påkörda av två fartdårar som kom till undsättning för sin gripna kompis). 15 minuter senare och i 2 timmar efter det var det nämligen avspärrat här och ingen kom varken in eller ut i hela huset. Ingen lust att sitta och ha picknick på gräsmattan i det här vädret. Har redan dragit på mig en förkylning. Du skulle BTW hört hur poliserna RÖT åt dem som kom att förhelvete stanna där dem var. Vart ett himla tjafs. Sex polispatruller och två ambulanser. Det är så det är på det här området: Åtminstone någon gång i veckan det är poliser här.. och då överdriver jag inte. Knivskuren är det väll sällan att någon blir. Men det är ofta som det är bråk och polisjakt och vet fan allt. Jimmy vill inte att jag går ute själv på kvällarna och jag har faktiskt varit med om ett par ganska obehagliga grejer. Mamma gillar INTE att jag bor här riktigt, om jag nu ens behöver kommentera det? 
Något som är sjukt mysigt är när man ligger i soffan ensam och tittar på TV. Så pratar man plötsligt lite för sig själv, eller skrattar till och så kikar två små knoppögon upp över bröstet på en och ett lurvigt ansikte ser helt frågande ut. Jag ÄLSKAR att vara hundägare.
Nåja, tillbaks till Idol och gosandet med lilla Cujo.
Belial the.. NOTHING.. Slayer
Kikade precis ut. Vilken jädrans "varulvs måne" ute (borde väll jag, Belial the Vampire Slayer, av någon, veta). Helt gul och lite skymd av två genomskinliga moln. Om den varit en fullmåne hade jag blivit lite mörkrädd. Är ensam hemma och kollar på en utav mina gamla favorit animes. Länge sedan jag såg Higurashi no Naku Koro ni sist. Har funderat på att gå som en karaktär därur under halloween (ska nämligen förmodligen till Dalarna och festa då). Haha.. fast vad fan. Nu har ju 118100 gett mig ett prima tips. Tack, men nej tack, tror jag. Har redan ett par mycket bättre idéer som det är. 
Igår snackade jag och Jimmy om tjejer som letar anledningar att spöa upp varandra. Han visade mig nämligen två clip som gjorde mig arg (kanske för att jag själv varit där?). SÅ rätt åt dem i clip 2 som tydligen blivit straffade för bl a kidnappning. Då kanske dem tänker efter nästa gång, om dem nu kan det? Själv slåss jag aldrig på allvar. En gång gav jag en kompis.. nämner inga namn.. en slap utan att tänka, då hon satt och små-retades upprepat med mig.. men den räknades inte. För den "tog" liksom inte. Hejdade min egen hand innan den slog till (var 13 kanske). När jag var 15 tuktade jag dock upp Jimmy ganska ordentligt en gång. Var så arg att jag skakade i hela kroppen och såg rött. Men det är den ENDA gången. Har måttat slag mot honom också när jag bett honom att hålla sig ur min fucking väg och han inte lyssnat. Tänker genast på en tjej jag mest känt över Internet ett ganska bra tag (har även träffat henne vid ett tillfälle, då vi har gemensamma bekanta). Lillasyster till en som jag känner. Missar inga chanser att slita skallen av någon.. om hon bara kunde. Helt galet. Och varför? Oftast verkar det handla om killar?
Nä, man borde byta ut "No man is worth your tears, but once you find one that is, he won't make you cry" till "No man is worth fist-fighting for, but once you find one that is, he won't give you reason to" (och förhoppningsvis lär han i extremfall kunna stå upp för sig själv)?
Yucky! Brains n Stuff!
|
Jimmy pillar i Belials dator.
Belial utbrister (dead serious): "Eww! I can see his guts hanging out!" |
Every Time
En till video som legat och skräpat oklar alldeles för länge. ÄNTLIGEN KLAR. Inte sett hur det vart ännu. Ska göra det bara det funkar. Förhoppningsvis slipper jag ändra massa tabbar. Skitjobbigt att ladda upp samma klipp 1000 gånger. Min kärlek till Jenny karkatären växer sig fortfarande starkare för varje dag (Niki är en sådan subba ibland, men å andra sidan, det är ta mig fan Marina också.. en VÄRRE subba, even. För att inte tala om Shane! Man ska va jävligt försiktig med min Jenny). FICK JU LOV att göra klart åtminstone EN utav mina videos med Jenny, så då fick det bli en Jenniki video och Niki fick helt enkelt DUGA.. för den här gången. Föredrar föralltid (/tills det dyker upp något bättre), även om det tar mig lite emot, Jenny-Marina bäst av alla Jenny pairings.
Belial the Redhead is SO fierce
Snart är det dags för frisören igen. Blir samma som senast. Var ju så lycklig över att ÄNTLIGEN ha funnit mig själv i en speciell look.. så den håller jag hårt i och släpper inte så lätt. Kom för en stund sedan att tänka på flätor. Jag kan knappt göra flätor, som det är nu. Definitivt inte sånna jag kunde göra för ett och ett halvt år sedan. Å andra sidan har jag aldrig hatat mitt hår så mycket som jag gjorde då. Jag tror jag är ett perfekt exempel på en utav dom där personerna som verkligen blir sänkt, snarare än det är till min fördel, då jag har långt hår. Tog mig liksom bara 19 år att fatta det. Men, men..
Christian = Drömfrisören? KLONA! KLONA!
Nå, ang. flätorna: När vi gick i mellanstadiet tyckte vi (tjejerna i min klass) att vi var typ coolast i världen, då vi frågade folk: "Kan du göra fläta?". Personerna svarade, såklart, antingen JA eller NEJ. Vilket följdes av att vi skrattade halvt ihjäl oss. Detta var alltså (i våran värld av coolness) inte vad det utgav sig för, utan snarare en fråga huruvida någon fått könshår eller inte. Läste nyss en blogg om flätor och kom att tänka på det. Började skratta innan jag kom på vilket lamt skämt det hela var. Haha.. "Kan du göra fläta"? XD
Bound at every Limb
Tänkte att det skulle bli förändring nu i Oktober. 12 futtiga inlägg under hela September är FAN SHAMELESS (någon mer än jag som börjat tröttna på mitt jävla blandande av engelska - svenska och mitt eternal svärande)? Förklaringen ligger i att det fortfarande är kaos i min blogg. Fortsätter och fortsätter fixa med alla presentationer, inlägg, bilder och kategorier. Jag känner att också det (förutom svengelskan och svärandet) gått till övertsyr. Att det blivit en enda tvångstanke av alltihop. Att det MÅSTE bli PERFEKT liksom. Har 1000 idéer i huvudet som jag vill fixa till på engång. Till slut känns det bara trist. Som att man aldrig blir nöjd. Det går inte att slappna av. Jag har nästan tagit det så långt att jag sitter och tjurar på blogg.se för att dem aldrig fixar så att man får ändra datumen på inläggen. För i och med det kan jag inte genomföra alla mina idéer ännu (har några inlägg som jag vill dela upp i två eller slå ihop till en istället) och jag får panik. För varför ska man ordna allting annat och sen när man kan välja datum så får man ändå lov att göra om hundra grejer till? Nä, nu vill jag ha den där funktionen.
Ska det egentligen vara för mycket begärt?
