Det kommer alltid till en poäng då man seriöst måste överväga om någon inte rallat bort sina chanser.. eller om det kanske finns sisådär 1 eller 2 chanser kvar för den att bevisa motsatsen. Jag är inte den som är sån. Alla är värd en andra chans.. och en tredje.. kanske en fjärde till och med.. men man måste väll säga stopp någonstans?

---

UPDATE! Det där skrev jag för att jag antog att det som kommer nu skulle komma, då jag fick lov att snacka ut om det. Sitter för stunden och suger på mitt sexliv i form av en mjölstoppad kondom.. vet inte varför, men det känns perverst bra. Fick till formen på den så att den fick en ultimat dröm-size.. för min mun då alltså. Nåja.. snackade nyss med Pandan i 1½ timme.. trots att jag i början hade sjukt ont i huvudet och kände för att lägga på luren, stänga av allt och sova en stund till. Försökte förklara för honom att det han vill ha VISST är en form av KK-aktig förhållande med fördelar och tjänster. Han tog det som att jag förnekade hans känslor av attraktion och gillande jämtemot mig. Det tog låång tid innan han till slut gav med sig. Har jag riktig tur kanske det faktiskt gick in att jag inte tänker hålla på att låtsas som att detta kommer att leda till "the big thing" liksom. Det irriterar mig bara att han inte kan förstå att det är precis så han själv också sagt.. bara med lite andra ord. Och varför ska han ha sån panik över sin rädsla för att ha varit med en tjej som han inte varit tillsammans med? Och ska han någon gång fatta att han borde sluta jämföra mig innan han får en spark i pungen? Jag tillhör inget "ni" eller "dom" eller något annat som placerar mig i något slags fack. Jag är en individ. Jag är jag. Mig kommer du aldrig att träffa igen om jag dör. Som jag brukar säga: Jag har alltid varit mer unik än människor är villiga att ge mig creds för. Frustrerande.. ALLT är SÅ frustrerande!

Sturm und Drang - The River Runs Dry