Det får FAN INTE VARA SANT! Genom jungeltelegrafen har det nu nått mig att en vän hävt ur sig till en viss Mr.Snyggo som hon känner (och som jag berättade för henne att jag finner helt grymt attraktiv/fuckable) att jag är "intresserad av honom". För det första är jag INTE intresserad och för det andra.. GAH! Så kan man väll bara inte göra? Jag är just nu mitt i en enorm hyperventilation. Detta är förskräckligt (mitt nya favoritord).



Senast den exakta tjejen gjorde exakt samma sak efter att jag menat att en viss annan kille var exakt samma grej som denna, slutade det med att jag låg i hennes säng med denne (hennes bror), med hans tunga i min hals, samtidigt som jag hade tankarna uppfyllda av ett ex. Vilket resulterade i en på min top-10 mest obehagliga kyssar jag någonsin varit med om (jag tryckte mig själv undan, tills jag nådde väggen och han flyttade efter.. tills kyssen var ganska så oundviklig). Det var fruktansvärt, Gud vare min själ nådig! Och jag tycker samtidigt så sjukt synd om brorsan hennes.. jag har inte sagt honom ett ord sen jag flydde därifrån.. bara (för att jag är dömd att alltid göra/säga fel saker vid fel tillfälle) blivit påkommen av honom med att ett sisådär 10 tal gånger haft tungan i halsen på olika personer. Fy fan.. detta kan bara inte sluta väl.

Jimmy säger att jag är för snäll. Att jag är "en Eric Forman". Jimmy slutade att se på That '70s Show p g a irritation mot den karaktären. Att aldrig säga ifrån.. att folk får göra vad dem vill utan att jag gör en scen av det. Och han har så jävla rätt.. FAN! Vart tar all min inre ilska vägen då jag verkligen behöver den? Jag är som 100 olika personer.. och dem dyker alltid upp där jag minst behöver dem. och så säger dem att jag är frisk, sen!