Efter PM i juli har jag faktiskt inte gråtit på flera månader igen. Grät för ungefär en vecka sedan.. då var det sorg-tårar det var tal om. Och igår (onsdag) kom det en störtflod av ångest för egen räkning. Allt vänds bara upp-och-ner och jag vet inte vad jag vill (surprise, surprise). Men idiotiska jag tillät mig ändå att överväga.. tro att jag fick lita på och känna lycka.. precis som då.. och så gjorde han som HAN gjorde.. precis som HONOM gjorde han. Gick genast alla de tre åren tillbaks i tiden. Var för bara ett par sekunder där lika tydligt som att jag kunnat sträcka ut en törstig tunga och slicka skiten i dess svettiga, fula ansikte och FUCK ME, så jävla ont det gjorde. Stängde av alla tankar helt, låste in mig på toan och sen försvann jag till lillebror och YouTube-humorns underbara värld i två timmar. Kom tillbaks och han vaknade och jag sa inte ett ord och han gick och jag började tänka igen och det högg så hårt i mitt bröst av mina minnen och jag kunde inte hålla tårarna inne längre. Han höll om mig och jag försökte slita mig loss tills jag inte orkade kämpa emot och jag grät ett par långa sekunder mot hans axel. Det kändes ett tag som att en panikångestattack var påväg, men lyckades ta mig lös och stänga av igen - få tårar och panikkänslor att ta slut. Det gick en stund och sen ville han ha en förklaring och efter många om och men fick han det. Jag förlorade mot minnena igen och mitt i allt sprack rösten medan jag pratade och tårarna brände ända från innanför ögongloberna och ut över kinderna, smakade salt på läpparna och dallrade på haka och nästipp innan dem föll. Och varje gång tårarna kom den här dagen var det för att jag misslyckades.. inte kunde koppla bort att känna det hjärtat känner.. och FAN vad det blöder och smärtar.. fortfarande. Det är som att det fanns en ON/OFF knapp och plötsligt råkar man komma åt ON-knappen igen och det börjar ringrostigt hoppa igång där det senast avslutade.. det har bara låtsas att det glömt, låtsas att det drömt.. det har bara bidat sin tid..



Dessutom kanske jag dragit på mig en blodförgiftning? Är vitstrimmig runt mitt sår och har feber, frossa och ont i hela ena benet.. båda är helt bortdomnade. Kan säkert vara något annat också.. blodförgiftning KÄNNS som ett lite väl dramatiskt antagande.. eller?