Jag är riktigt sårad. Ibland vet man om någons åsikter.. på grund av något man bara känner på sig eller helt enkelt BARA VET. Men att få veta dom rakt upp och ner.. veta att man har rätt om något man hoppades kanske var en gnutta inbillning.. usch. Det är inte trevligt. Särskilt inte när det kommer från någon man faktiskt mer eller mindre släppt in i sin minimala bubbla med utrymme för så jävla få.

Skillnaden på att säga och faktiskt göra, gör en sån enorm skillnad. Jag kan sitta här och risa-och-rosa mig efter det ena och det andra, men det som verkligen spelar någon roll är vad som sker när det sätts på prov och ord möter handling. Man kan SPELA hur ödmjuk som helst - det är det enklaste i världen - men ödmjukhet kommer inte från tomma ord och fraser. Tvärtom. Och ödmjukhet är faktiskt vad som skapar sann mänsklig skönhet.

Den korta versionen: Jag är SO OVER självgoda skitsnackare, och att skitsnacka och se ner på andra som du gör, får hela ditt söta nylle att bli 1.000.000 gånger fulare i mina ögon än den där personen du just trackade ner på's nylle är i dina ögon.