Har bestämt mig för att göra det rätta och, även om jag är lite sur för att killen jag nämde att jag bråkade med inte gör minsta ansträngning för att göra saken bättre själv (men däremot gnäller som fan om det för alla som vill höra), vara den bättre personen och börja snacka igen. Han är.. oavsett om jag uppenbarligen inte betyder ett skit för honom.. viktig för mig och jag vill inte slänga bort honom och vår vänskap. Så jag tänker ge det en chans. Tycker det är rätt sak att göra, men jag vet inte? Kommer be om ursäkt för min del och jag förväntar mig inte att få en ursäkt tillbaks.. fast jag tycker att en kunde passa sig. Jag klarar inte av att gå runt och vara tjurig på någon på det här viset för länge. Jag kan vara långsint, det kan jag, men bråk tär väldigt mycket på mig.. särskilt om det är jag som på något sätt varit med och utlöst dom. Har liksom svårt att tänka på annat.

Bråkar även med Marcus. Rätt personligt bråk, så ska inte gå in på detaljer. Det där långsint jag nämde? Ibland försvinner saker för att bubbla upp igen lååångt senare, när jag får ett utbrott av något slag. Har lite den inställningen att försöka skjuta undan saker när jag är allmänt depp, men sen när jag inte kan styra känslorna längre blir det världens känsloexplossion. Så vart det igår, och visst, jag vart inte ARG.. det stod han för.. men jag började tänka och hade massor utav frågor och var ihärdig att få svar. Tycker jag förtjänar att veta ALLTING om detta, om jag nu ska vara med honom så länge som han avser.