Nu har jag samlat flera åsikter om min situation. Och alla låter dom rimliga på sina egna sätt. Och alla kommer från personer som jag tänker väldigt högt om och som betyder väldigt mycket för mig. De skiljer sig enormt mycket från varandra och det enda som vi alla är ense om verkar vara att NÅGOT måste hända härifrån.. ett beslut måste verkligen fattas och det måste fattas på ett sätt som gör det mer än övertydligt klart för alla parter. Vidare från det begriper, åtminstone jag själv, att det här är ett enormt viktigt beslut som kommer innebära stora, viktiga förändringar på det ena eller andra sättet - åtminstone för mig. Om det går åt helvete from here.. då går det verkligen åt helvete - I've been there and I remember the way. Där jag står nu handlar det om att falla baklänges och hoppas på att någon som har tappat en förut ska finnas där den här gången. Att en gång för alla våga börja känna tillit igen. Att lita på att människor kan förändras..



.. samtidigt som människor som faktiskt aldrig svikit en och som aldrig visat annat än vilja att göra allt för ens eget bästa säger just det man befarar.. att ta det fallet är att gräva sin egen grav. Att ta det steget utför kanten gång på gång såfort hjärtat kallar med sina jämrande skrin, kommer.. om inte den här gången, så åtminstone slutgiltigen.. att bli min död. Tänk om dom har rätt? Men tänk om dom har fel?


P!NK - Heartbreaker