Sitter i kvällens outfit - en blå tröja jag från när jag jobbade med gröna detaljer och stora, grå mjukisar till det. Nå.. det var ju troligen jävligt intressant/ovärdelig information. Haft smärre panik idag och lyckades sedan bara utveckla det till att jag kände mig försummad och jävligt utelämnad. Men det kunde ju inte jag veta när jag sökte tröst, att jag skulle bli besviken. Läste igenom någon novell jag skrev till skolan för några månader sedan, kanske ska lägga ut den (och annat, utöver dagböcker, utav det jag skrivit förr) om det är intressant för någon att läsa? Fick MVG på den, så jag antar att den var duglig åtminstone. Har alltid tyckt mycket om att skriva, men har lagt story-skrivandet åt sidan för bloggen nästan helt dom senaste åren. Vet faktiskt inte vad jag skulle göra om jag hamnade på en öde ö utan ens ett skrivblock och penna. Jag skriver dagligen. Mycket små anteckningar för senare utveckling, men också.. ja.. allt möjligt. Texter och tankar och allmänt kladd utan någon egentlig innebörd till att börja med men som jag senare ofta kan analysera till annat. Det är en mäktig form av terapi. Men det visste du troligen redan. :)