Har övervägt och övervägt.. funderat på att radera bloggen eller göra den privat och ge lösenordet till 1-2 personer. Var precis på gränsen till att ta bort den för gott, men känner nu att.. nej. Detta är platsen där jag haft utrymme att vara mig själv och ÄKTA rakt igenom under dessa fyra år. Har aldrig tagit bort ett postat inlägg (mja, utom typ.. ett (?).. och det var på begäran av yttre part) och jag kan stå för vartenda jävla ord jag skrivit här.. hur osams det än gör mig med mina närastående. Jag har sagt exakt vad som funnits på mitt hjärta utan att försköna eller överdriva det på något sätt. This is me. Take it, hate it or leave it. Jag tvingar ingen att läsa och om du själv har hittat hit och själv har börjat läsa så är det ditt problem om innehållet sen inte passar DIG. Jag tänker säga vad jag har på hjärtat, även när min röst skakar och det du kallar "mitt" attitydproblem är helt enkelt en attityd som DU har problem med.. därav är i så fall problemet tekniskt sett DITT.



Jag går igenom en stor förändring just nu. Och ja, det är tufft.. jävligt kämpigt.. och jag har fått hålla tillbaks tårarna ett par gånger. Men det här kommer bara göra mig fan så mycket starkare när jag väl tagit mig igenom det. Den här smärtan jag känner nu är bara svaghet som lämnar min kropp.. är det inte så man säger? Och jag kommer äntligen att kunna må fan så mycket bättre utan all den här smärtan som fortfarande bitvis finns kvar inom mig.. när jag väl blödit ur mig DIG - min svaghet - och ditt förbannade jävla gift ur mitt liv.