Detta är ingen ursäkt. Detta är ord och inga visor.
Det gick ju bra med Ataraxen. Vart inte märkbart trött. Kanske en liiten aning och kanske sov liite längre än vanligt. Blev å andra sidan fruktansvärt torr i munnen och känner mig redan uppretad igen och har ont i huvudet som fan. Sitter och häver i mig vatten mot muntorrheten och får springa på toa hela tiden. Har också hunnit städa upp vårat rum.. är väll dock inget Marcus kommer lägga märke till i vanlig ordning. Det kan typ gå från bombnedslag till gnistrande rent och jag påpekar att jag har städat och han ser sig förvånat omkring med ett: "HAR DU!?" Inte så att det fortfarande ser förjävligt ut, men han har minne guldfisk så han glömmer bort hur det såg ut innan.

Imorgon tror jag att jag ska ta och städa upp på toaletten - om jag mår åtminstone halvbra. Resten av lägenheten har jag pretty much gett upp, för tillfället. För det ser ut som att ingen har städat alls en halvtimme senare och SOM FAN två dagar till utöver det. Dessutom är jag typ bara på mitt eget rum och i badrummet själv, och för tillfället har jag ingen emotionell styrka att leka fyra-barns morsa.. fan, har knappt någon styrka att ta hand om mig själv ens en gång, så då kanske du förstår? Den dag jag mår så pass bra att jag redan tagit hand om mig själv och har energi kvar för att ta hand om andra.. då jävlar blir det fart (tro mig, jag känner mig själv där och jag vet att jag kan vara både jävligt flitig och det på ett noggrant sätt när jag är på topp). Men tills vidare tänker jag bara göra vad jag blivit ordinerad och ta hand om mig själv först. Sen dom som tycker att det ligger på mig, bara för att jag är tjej eller nått (?), att ta hand om hela röran själv.. ni kan bara dra åt helvete. Jag har valt att inte bli förälder av en anledning.. och den anledningen heter: Min frihet. Så kom inte här och försök sätt nån uråldrig jävla könrolls-boja runt min vrist. Det är inte min uppgift mer än någon annans av alla som bor och slagit läger i min pojkväns lägenhet, att ta tag i den.. och nästa pik ("på skämt" eller inte) av den sorten som jag får kommer att sluta i att god min tar slut och motattack tar vid. Så det så.

Imorgon tror jag att jag ska ta och städa upp på toaletten - om jag mår åtminstone halvbra. Resten av lägenheten har jag pretty much gett upp, för tillfället. För det ser ut som att ingen har städat alls en halvtimme senare och SOM FAN två dagar till utöver det. Dessutom är jag typ bara på mitt eget rum och i badrummet själv, och för tillfället har jag ingen emotionell styrka att leka fyra-barns morsa.. fan, har knappt någon styrka att ta hand om mig själv ens en gång, så då kanske du förstår? Den dag jag mår så pass bra att jag redan tagit hand om mig själv och har energi kvar för att ta hand om andra.. då jävlar blir det fart (tro mig, jag känner mig själv där och jag vet att jag kan vara både jävligt flitig och det på ett noggrant sätt när jag är på topp). Men tills vidare tänker jag bara göra vad jag blivit ordinerad och ta hand om mig själv först. Sen dom som tycker att det ligger på mig, bara för att jag är tjej eller nått (?), att ta hand om hela röran själv.. ni kan bara dra åt helvete. Jag har valt att inte bli förälder av en anledning.. och den anledningen heter: Min frihet. Så kom inte här och försök sätt nån uråldrig jävla könrolls-boja runt min vrist. Det är inte min uppgift mer än någon annans av alla som bor och slagit läger i min pojkväns lägenhet, att ta tag i den.. och nästa pik ("på skämt" eller inte) av den sorten som jag får kommer att sluta i att god min tar slut och motattack tar vid. Så det så.