Beyoncé - Roc

Jag måste börja med att berätta att det finns FÅ "regler" som jag sätter upp i mina föhållanden. Och de blir inte "regler" innan den andra parten LOVAR dyrt och heligt att den ska följa någon av dessa - för då tar jag den för dens ord och, fast det tar mig emot, försöker jag lita på det och tro att i så fall kommer den att följa det. Och nu kan jag inte räkna alla gånger jag har blivit lovad av Marcus att han SKA höra av sig, vad som än händer. För jag förstår ALLTID.. det enda jag vill är bara att veta vad som händer och om jag ska fortsätta att sitta och blåögt vänta eller kanske ta tag i något annat jag också. Varje gång när han var här och jag var i Dalarna och han inte hörde av sig på flera dygn efter ett kort samtal när han satt på tåget hade vi den här konversationen, varje gång jag stannat hemma och han inte bara kunnat slå en signal om att han sover borta har vi haft den här konversationen, VARJE JÄVLA GÅNG det här problemet dyker upp har vi DEN HÄR JÄVLA KONVERSARTIONEN. Och varje gång LOVAR han att: det här var sista gången, nu ska jag ALLTID höra av mig.. ok?

Jag sitter här hemma utan i princip ett skit att göra på dagarna.. men när klockan är lite över sex GÖR JAG EN ANSTRÄNGNING SÅ ATT DET ÄR HELT SÄKERT att jag är helt fri så vi kan umgås med varandra dom 3-4 timmar vi får per vardag. JAG försöker verkligen att passa på.. tajma in så att inget kommer i vägen och skulle det vara så att han har något annat att göra är jag bara ett telefonsamtal bort och i så fall kan jag planera in något annat för mig också. MEN NEJ.. fy skam om jag faktiskt skulle få möjlighet till chans för något att göra med MIN TID. Istället får jag massa jävla undanflykter och korkade kommentarer. NÄR FAN har jag sagt att han inte får göra vad fan han än känner för? Vill han spela fotboll och käka ännu en jävla pizza, hellre än att laga mat och ha vardagsmys framför TVn tillsammans? Självklart! Vill han hellre supa bort helgen? Visst! Vill han punda bort de få hjärnceller han har kvar? FINE! Men NÄR FAN har jag blivit arg när han faktiskt gjort som han lovat och hört av sig (oavsett om vad)? Gör vad fan du vill, men ska det fortsätta såhär kanske jag inte heller håller mina löften eller finns till hands för dig såfort lusten faller på.

Det är mer och mer bevisat att "förlåt" och "jag lovar" för dig, bara är tre magiska ord man kan använda varje gång man gör fel för att jag ska köpa det som någon jävla idiot och lugna ner mig till nästa gång du behöver använda dom. Men nu är det fan slut. Nu får du välja: LOVA PÅ RIKTIGT den här gången.. en sista jävla gång och chans.. annars drar jag (vad fan har jag här att göra, kan du svara på det? Förutom för DIN skull), och annars kan du bara erkänna att jag inte kan lita på dig och i så fall kan inte du heller vara så jävla säker på att jag sitter här och väntar som ett jävla fån varenda jävla gång du kommer hem. Du har fått nog med chanser som det är, nu får du fan ta och fatta ett jävla beslut.

Adam Lambery - Whataya Want From Me

Idag har jag känt Marcus i ett år. Tänk att för ett år sen satt jag i en buss och muppade med Bästis och Blondis och var påväg till finlandsbåten. Och sen vart det världens sjukaste kväll typ. Vi bestämde oss för att fira den här dagen med varandra.. ha kul och prata osv. oavsett hur saker runtomkring ser ut just nu. Jag ville bara vakna, ha en bra dag och gå och lägga mig och få skjuta upp allt groll till imorgon. För det kommer definitivt. Det vet jag.. säkert bäst av oss alla. Men bara EN dag, är det så mycket begärt? Är det SÅ fel att tänka på mig själv.. att vara självisk för en dag? Det är vid sånna här tillfällen jag saknar dom få människor som tittat på mig och sagt: Du MÅSTE tänka på dig själv. Jag vet att hela världen har olika åsikter om huruvida jag ÄR självisk eller inte. Men dom jag tror faktiskt VET och som har SETT MIG.. det är dom som sagt åt mig att jag måste sluta sätta mig själv i andra rummet. Så jag försöker att följa deras råd.. men när jag gör det får jag.. varje gång.. fan för det. För då är jag självisk och då mår jag likförbannat dåligt så in i helvete i alla fall. Är inte DET ironi så vet jag inte vad. Jag behöver faktiskt deras jävla lycka för att själv må bra, t o m när det är precis det jag blir instruerad att SKITA BLANKA FAN I.



Vet du.. just nu känns det som att jag kan ta och skita i det här.. :'(

Jack's Mannequin - Rescued

Jahapp. Ser ut som vi blir här ett par dagar till. Inte mig emot. Ska bara kolla med min chilla-vakt så det är OK. Knappast något större besvär, där. Men om han ska iväg någonstans eller så. Då får jag kanske planera om. Men detta faller mig annars som hand i handske. Sånt tycker vi om. Idag har jag och Marcus varit hos paret jag nämnde och glott på TV och film och latat oss. Följde innan det FAKTISKT med på fotboll också. Kan bara säga de: Jag är LIVRÄDD för bollar, vilket även framgick idag. Vargång den kom inom en fem meters radie kved och pep jag och gömde mig under mina armar. Tydligen ganska roande för ögat. Är den bollräddaste människa jag vet. Vet inte vad som hänt mig för att detta skulle inträffa. Är i princip.. och överdriver inte.. rädd för stillastående bollar också. Därav är det också självklart att det alltid förefaller sig så att när jag går förbi en fotbollsplan, kollar på en innebandymatch etc så slipper en bolljäkel ut och träffar MIG i huvudet eller sidan eller så. Det är löjligt.. men faktiskt sant. Det är som jag är värsta bollmagneten eller något. Pfft.. som jag HATAR det. Och ja.. haha.. Marcus har ju rakat av sig håret igen. Ovant som fan. Men han passar i det. Lär väll få vänja mig igen. Men han ser SÅ BAD ut. Jag får kolla riiiktigt noga för att se hans stora, bruna, snälla, kärleksfulla hundvalpsögon mitt i allt badass-stuket numera. Men ja.. jag gillar det. ;)

Ginny Arnell - He's My Little Devil

Jag är inte helt @ peace w/ Marcus & my relationship atm. Saker bubblar upp och bubblar upp igen och bubblar upp en tredje, fjärde, femte gång och får jag inte ett vettigare svar med tiden freakar jag och blir manisk. Fick i mig mina piller en halv dag försent och det hann göra mycket. Har varit bort till busshållsplatsen fram och tillbaks, lekt strimlad skinka in the making och skällt och tjurat och snyftat.

Vet inte om det är pillren som talar, men: JA, han HAR gjort misstag. En del rätt upp och ner superkorkade. Men har inte alla gjort det? Och JA, jag har lovat honom andra chanser utan att egentligen mena det. Och vi har varit upp och ner längst den här vägen hundra gånger nu. Men handlar inte förhållanden om med och motgångar i slutänden? Och JA, jag tror att, fast jag inte vill, kommer vi komma hit igen längst vägen. Men det är, vad jag än säger när borderline-monstret inom mig kommer fram, inte värt att ge upp det här som är vårat för att saker inte alltid är guld och gröna skogar. Ibland får jag bara lite sand i ögat och då kan jag inte hjälpa att det blir svårt att se och massa tårar. Men i det långa loppet tror jag på oss, baby. Mer för varje dag.. <3

Rascal Flatts - Broken Road
(The Little Mermaid/Treasure Planet)

Mja.. vet inte riktigt vad det är jag håller på uti just nu. Driva Kändis/Blogg-trashing-blogg? I don't think so, hörredu (inte min grej.. måste dock påpeka att jag gjorde det i större mån i min första blogg). Fy fan vad lat man blivit. Sover hela jävla dagarna (dock inte konstigt när man inte får komma i säng förrän runt 6-8 på morgonen - annars blir det jävlarimig protester kan jag lova). Har nu äntligen lyckats ställa om min och 08ans dygnsrytm till samma. Nu ska jag iaf duscha.. igen.  HAHAHA! 08an pratade just DALMÅL. "Skriveru Inlägg?". Med betoning på vokalerna och abrupta avslut. ^^, <3 (Jag = Stolt, 08an = Sur).

Since it's SO en utav flera medelpunkter för konversationer runtomkring mig just nu (av någon jävla anledning), kan jag fortsätta min oröda tråd med nyaste tillskottet. Min lillebror träffade 08an igår och tyckte att han var lik Gerard Butler (då särskilt i 300). Hah! Övertalade honom först att inte raka sig, sedan ändrade jag det dock till att han skulle spara ut hår på huvudet - av någon anledning rakar han sig ändå inte, men menar fortfarande på att jag sagt att han inte får. Nåja, om han vill dölja att han inte orkar raka sig bakom det kortet så.. gärna för mig. Bästis menar att han är lik Kevin Durand (som spelade en riktig elaking i LOST säsong 2). Hon har dock bara träffat honom en gång och då var hon dyngrak, så vi förlåter hennes luddiga minne, tycker jag.



SJÄLV tycker jag (efter detta att han börjat odla lite hår+skägg) påminner väldigt mycket om Ricardo Chavira som Carlos i Desperate Housewives på många sätt. Kanske dock mer rent stil/personlighets/uttrycks-mässigt. För när jag kollar bilder hittar jag inga som är lika.. men när jag kollar på Ricardo "in action" påminner han mig direkt om honom. Annars är det något väldigt Angus Macfadyens roll i Braveheart över honom. Nå, oavsett vilket som stämmer bäst så är han UNDERBAR. Och han har världens vackraste mörkbruna ögon.. och när man sover på hans arm kysser han en så försiktigt (vilket tydligen gör att jag småler i sömnen?) och när jag var sjuk förra veckan vart jag helatiden ompysslad och tröstad. Han klappar och pussar på huvudet. För att inte tala om.. grr.. *biter mig i tungan*. Att bara låta sig själv svepas med på det här sättet ett tag är UNDERBART.. blunda och inte öppna ögonen riktigt ännu.


The Fray - Never Say Never
(Desperate Housewives)

Lägenheten känns väldans stor och tom utan dig.. det är klart att du ska komma tillbaks så snart du bara kan.. dörren står öppen för dig, mitt hjärta. <3