För dig utan anledning att notera datumet i övrigt kan jag påpeka att det är midvinter - alltså lika långt av vintern kvar som det hittills varit (om man då utgår från att vintermånaderna består av December, Januari och Februari. 31 + 31 + 28 [29] = 90 [91] / 2 = 45 [45.5] - 31 = 14 [14.5]). Nu finns det dom som menar att månader runt omkring, då framför allt Mars, är en dålig ursäkt för en vårmånad.. men det är inte jag som skrivit reglerna. "Don't shoot the messenger" osv. Dock, med den "vinter" vi hittills haft, lär t o m dom mest orubbliga vinter-hatarna där ute kunna uthärda bara lika mycket till? Och å andra sidan var Sommaren 2013 typ den soligaste vi haft sen så länge jag kan minnas (eller.. ungefär.. sen jag var sisådär 9 år gammal). Min tes är: Varm sommar = Snöfri jul. Man kan fan inte få ALLT! En annan tes som jag kan hålla med om är den att kan man inte leva fullt ut i nutidens motgång är chansen stor att man inte heller kan njuta av framtidens belöning. Problemet för många utav oss (däribland jag själv) ter sig mer i att inte kunna åtnjuta nuet alls, än under vilka omständigheter - you see? Måste själv bl a tillsvidare försöka lägga band på mig själv angående "uppehållsdesignen" här på bloggen. Har för tillfället varken tiden eller inspirationen att göra något åt saken, men lär komma något nytt runt månadsskiftet. Vet inte riktigt HUR jag tänkte där i våras.. om alls.

Planen nu är att gå ut och käka middag och sen vidare till bion (Ska äntligen se Hobbit: The Desolation of Smaug som jag, nej, inte sett ännu. Vilket såklart är ett underbetyg för ett forna LotR-fan av ohälsosamma mått - om än typ 2 år senare än resten av den dåvarande fjortiseliten. Tog mig nämligen igenom både den första och andra filmen först någon månad före den sista hade premiär och då var det, nästan, under tvång av mitt ex. Något som berodde på 1. Något annat verkade alltid komma i vägen, så såg bl a öppningsscenen säkert uppemot 10 gånger innan jag faktiskt tog mig igenom hela första filmen, och 2. Mitt intryck av filmen, utifrån sett, bestod ungefär helt i att den var "en sån där fjortis hype" eftersom mer eller mindre alla mitt högstadies tjejer gick omkring och gnydde å skrek om framför allt Frodo och Legolas i några månader efter varje ny del hade sin premiär. Och nej nu ska vi inte försöka intala oss att det var ett jävla dyft "högre nivå" än senare generationers besatthet av Twilight sisådär 10 år senare. Sorry liksom!) då jag fick två biobiljetter i julklapp som jag ännu inte utnyttjat. My life = SO GLAMOROUS!