Haft en lugn, skön sovmorgon/-dag. Började skriva på ett inlägg i förrgår, men datorn bestämde sig för att starta om sig själv när jag nästan skrivit klart. När jag öppnade min webbläsare igen var jag fortfarande inloggad och inlägget fanns kvar så jag försökte posta, men då loggades jag ut och kunde sen inte komma över texten via några som helst gamla beprövade knep. Varvid jag gav upp och gick till sängs istället. Omotiverande skitsaker kan jag nämligen klara mig utan. Det på att jag redan är ganska nedstämd i allmänhet just nu. Skulle inte säga att jag ligger och trycker på någon botten, direkt, men ändå mycket oro och stress som spökar. Handlar till stor del om att det även den här månaden har varit kärvt att få ekonomin att gå ihop. Nu är jag verkligen inte (förvisso en relativ fråga) någon materialist på det viset och föredrar i regel mer "andliga" belöningar för mina ansträngningar. Men samtidigt, i världen som den faktiskt ser ut idag, ÄR pengar en stor del i att ens kunna "unna sig" frihet och levnadsrum över huvud taget. Motsägelsefullt som detta faktiskt låter är. Så när jag lägger manken till för att få saker och ting att gå ihop och det ändå inte funkar blir det hos mig, som de flesta (?) andra, ändå en frustration.


Vad mer? Uhm.. Förra helgen (torsdag-måndag) spenderades med en ovanligt envis "kräksjuka" av något slag. Blev uppvaktad på sängen med Alla Hjärtans-fika som kom upp ungefär lika snabbt som ner (Men det är tanken som räknas. Haha). Och sen var det tydligen dags för "den där" veckan som dyker upp ibland (för mig oftare varannan, snarare än varje, månad) att inkräkta på mitt liv, istället. Sjukt sugen på choklad (Marabou Black!), men är totalt pank. Däremot får jag väl vara tacksam att jag är en lyckligt lottad som aldrig någonsin, i mitt liv, upplevt en "riktig mensvärk" och har också bara "rikligare flöde" högst 1 gång av 10 eller så. När det väl blir en av de tio så är det dock en riktig jävla monstermens och jag förstör ungefär alla trosor och byxor jag äger hur mycket jag än springer och byter skydd. Dessutom, även om jag inte upplever mensvärk, så är den där ilande, obehagliga, trängande känslan av en uppkörd tampong (då av "normal" storlek - "mini"-varianterna fungerar bättre, men det finns ingen chans i helvetet att jag skulle klara mig på dom under de första två dagarna) mer än nog för att ge mig impulser att vilja ass-&-fitty-race:a längst mittgången på ICA Supermarket, alternativt krypa ihop i fosterställning och snyfta ömkligt tills det är över. Och, för mig, var menskopp (tar upp detta eftersom det typ ALLTID kommer på tal i dylika sammanhang) ingen lösning heller.. tyckte dels inte att dom var särskilt bekväma alls, och dels, när jag skulle ta in och (framför allt) ut dom, rent smärtsamma. Började med en Medium och när det inte funkade bytte jag till en Small, men slutade nästan direkt då det helt enkelt inte var något bra alternativ för mig och min kropp. Bindor, om inte absolut nödvändigt, har jag heller aldrig varit något fan av (kanske minst av de tre, faktiskt!) p g a vanliga orsaker som jag gärna slipper lista, och diverse preventivpreparat är varken rekommenderat för mig personligen och gör för övrigt bara blödandet värre. Klimakteriet är väldigt välkommet nu, tack!