Har varit ljusa och varma dagar med mycket att tänka på. Efter söndagen, med 26-årig kärlek (Mors Dag) och EU-val på schemat finns det väl en hel del både positivt och negativt att säga, men har själv mest lyckligt badat runt i alla kränkta Moderaters tårar (Tänk: Arkimedes eller For the Birds-slutet). Måndagen skulle det egentligen istället firats 5-årig kärlek (något som slutade i en panikångestattack där jag hyperventilerade så kraftigt i 10-20 minuter att det började dimmas för mina ögon - något jag först trodde bara var på grund av tårar och smink - och jag svimmade). Tisdag förra veckan fick jag plötslig, kraftig astma där jag upptäkte att min inhalator hade tvärslut på användingar (är pinsamt dålig på att gå och skaffa nya innan detta händer) - så blev efter det strandad hemma i försök att ta det så lugnt jag kunde, med upplöst kortison till sällskap, i ett par dagar. Hade egentligen behövt gå och omvärdera vilken inhalator jag egentligen behöver, men eftersom jag inte känner av astman lika ofta (som för något år sedan) längre är det en sån grej jag idiotiskt nog skjuter upp hela tiden. Det dåliga med det är dock att jag måste inhalera 2-3 gånger för önskad effekt när astman väl slår till (vilket oftast är då jag tar ett bad).

Passade på att köra en stortvätt (fördel med sommarvärmen är alternativet att man kan hänga upp kläder på tork ute - särskilt när torktumlaren bestämt sig för att bli psycho och ömsom kräva att man kör flera program på raken för att bli någorlunda torrt och ömsom plötsligt bränner hål i random kläder) då det verkligen behövdes. Inte tvättat något annat än underkläder och samma plagg om och om igen i flera veckor. Borde egentligen se till att köpa lite mer "somriga" outfits också (saknar framför allt fina maxiklänningar!) - det mesta utav de jag faktiskt äger är jag inte vidare bekväm att lämna hemmet i. Visst är det skönt med bara ben och luftiga tyger när det är varmt, men är man extremt överkritisk vad gäller personliga skavanker och alltid varit skygg för andras blickar (t o m då man passar normen som hand i handske) så är det inte jättekonstigt att man är som MEST osocial under just sommarmånaderna och alltid den som är fisblekast i slutet av dessa (Fast det kan jag förståss inte bara skylla min hudskygghet för. Är väldigt blek naturligt och är en sån som blir mer rosa än brun i solen. Något jag kommit fram till - i kombination med cancerrisken och snabbare åldrande hy - i det långa loppet inte är VÄRT det för att, om jag verkligen ligger i, på sin höjd få vara liiite beige 2 veckor i Augusti).